onsdag 24 februari 2010

Hurra det går att skriva inlägg igen!

Hela dagen har Blogger strejkat och vägrat att låta oss skriva inlägg. Då blir man desperat. Det var tydligen det nya redigeringsverktyget som strejkade. Nu hoppas vi det ska vara fixat! Annica och jag skulle prata recept idag men hamnade i stället i en spännande intrig. Mer om det så småningom. Det är fascinerande när ideerna blixtrar till och man känner inspiration.
Vi spånade och åt resterna från Eva födelsedagsfest häromdagen. Men det är något märkligt med hennes chokladpudding -  på festen glömde hon ta fram den. Idag skulle det bli dessert - hade hon lovat Annica men puddingen blev kvar i kylskåpet. I morgon ska ni i alla fall få receptet till den glömda puddingen!

måndag 22 februari 2010

Fanfarer, pukor och cymbaler! Eva fyller år!!!!




Det är en viktig dag i dag! Eva fyller år och detta måste inte bara uppmärksammas det måste firas också. Rejält. Jag hade hoppats att jag och Eva i någon av vår fyra bärböcker hade skrivit om ett överdådigt födelsedagskalas, men festerna i böckerna har allt som oftast någon annan anledning.
Att Börje och Anita firar bröllopsdag, att det är inflyttningsfest, eller bara för att det är sommar och en bra dag att plocka fram grillen. Det har varit en hel del dramatiska återföreningar och framgångsrika företagsevent som det heter numera. Det har firats att barn har fötts.
Men någon direkt födelsedag? Näe.
Så nu får jag improvisera.
Vi bjuder på goda, läskande frukter. Något som doftar sommar och till det en massa goda ostar. Gärna från Jämtland. Som dryck serveras naturligtvis endast det bästa, champagne! Sedan kan det finnas goda röror, rostade nötter, kanske tunnskivad oxfilé eller varför inte Marios musslor i vitt vin?
Vid sidan av det skickar jag med en bild på min lilla rhododendron som växer på sommarön. Förra sommaren var första gången den blommade. Den är mycket speciell, skotten kommer från Evas enorma och överväldigande planta på samma ö och varje gång jag ser den tänker jag inte bara på henne utan allt roligt vi gjort och allt vi faktiskt åstadkommit!
Grattis Eva! Du är bäst!!!

onsdag 17 februari 2010

Den allra första semlan...

När jag var liten och kom hem från skolan några veckor i februari stod det då och då en semla och ett glas o´ boy och väntade på köksbordet. Det var naturligtvis min hårt yrkesarbetande mammas förtjänst. Hon cyklade hem på lunchen och skyndade sig att fixa så att hennes omtänksamma ande svävade över det annars så tysta och tomma huset.
Hon brukade lägga fram tidningar också som hon hade lånat. Då läste jag novellerna i Allas samtidigt som jag mumsade i mig godsakerna.
De där stunderna var de bästa på hela dagen.

För första gången i mitt liv bakade jag så semlor igår. Till min allergiske son. Naturligtvis använde jag mammas recept (något modifierat). Han har alltid undrat över den där vita fluffigheten och nu var det alltså dags att äntligen få smaka på grädde. Pyttelite grädde.
Därför blev det minisemlor med laktosfri vispgrädde och pudrade med florsocker. Det var inte förrän de redan var uppätna som jag kom på att jag borde ha fotograferat dem!

Mammas omtänksamma semlor:
100 g smör (går bra med mjölkfritt margarin)
3 dl mjölk (eller havremjölk)
1 1/2 pkt jäst
1/2 tsk salt
1 dl socker
1 1/2 tsk hjorthornssalt
9 dl mjöl
1 ägg (det uteslöt jag)

Jäs degen i 10 minuter innan du bakar ut cirka 20 runda bullar (det blir mer om man som jag gör minisemlor). Jäs sedan i ytterligare 45 minuter. Tål man ägg så kan man pensla bullarna.
Grädda i ugnen 5-10 minuter i 225 graders värme.

För den som är allergisk mot mjölkprotein så finns det vispbar sojagrädde, men en hel del är ju allergiska mot soja också, då kan man prova att vispa havregrädde med gelatin. Vi hade nu turen att få använda laktosfri grädde! Mums

Min omsorgsfulla mamma var bekymrad över att barnbarnet inte fick mandelmassa (eftersom han är allergisk mot nötter) och gav förslaget att lägga en liten blandning av banan, kakao och grädde i botten.
Succe!

Om han tyckte om fluffigheten? JAAAA! Han bad om att få två och jag gav vika...

lördag 13 februari 2010

Jag ska visa kärlek till mig själv idag och ge mig pyssliga plättar

I kylan hallucinerar jag om varma gosiga saker, semlor med het mjölk, varma plättar. Jag var på Crêperie Fyra knop på Svartensgatan häromdagen som brukar ha perfekta tunna goda pannkakor, men oj det var inte bra. En pannkaka degig i mitten, det var inte gott. Så idag när det är kallt och hemskt och man inte vill gå ut (om man heter Eva alltså)  och jag drabbas av längtan efter barndomssöta goda saker tror jag att jag ska steka en  lagg plättar bara åt mig själv. Jag får inte lika dåligt samvete när jag äter plättar... de är så små.
Mario älskar ju att göra goda efterrätter till sin familj. Ja att laga mat till dem. Det är hans sätt att visa kärlek. Jag tror jag ska visa kärlek till mig själv idag och göra en hög av Marios plättar! Så här:

Pyssliga plättar på Marios vis
1 ägg
2 dl filmjölk
Smör, till stekning
2,5 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1 nypa salt

Vispa ihop ägg, filmjölk och smält smör (cirka 1 matsked).
Blanda i mjöl, bakpulver och salt och blanda väl.
Stek i plättlagg, eller använd en stekpanna och gör små pannkakor. Servera gärna med färska blåbär, lönnsirap eller lingongrädde. Mums!

En liten stund senare: Nu har jag gjort plättarna - men de blev inte så goda som jag tänkt mig. Jag tror jag tar Gullis pannkaksrecepts till mina plättar nästa gång:

Gullis pannkakor:
2,5 dl vetemjöl
lite salt
3 dl mjölk
3 dl vatten
3 ägg
2 msk smör
SMÖR till stekning - i ganska stor mängd... och het stekpanna så det blir bruna fraskanter. Mmm...

Hur vill ni ha era pannkakor/plättar?

måndag 1 februari 2010

Friluftsdag är väl ett vackert ord

Vaknade när det fortfarande var mörkt ute. Nästan bara minusgrader och ett vackert vitt snötäcke. Perfekt för en friluftsdag med andra ord. Lite trött ordnar man med matsäcken, det ska vara mackor, choklad, frukt och lite godis, allra minst. När man plockar upp smörgåsarna ska det prassla av smörgåspapper och när man häller upp chokladen ska det bildas lite skinn på ytan.
Jag älskar friluftsdagar. Har faktiskt allvarliga funderingar på att återinföra dem i vuxenlivet. Man hör ju på namnet att det är bra: En fri luft att andas under en hel dag. Det kan bara inte misslyckas.
Den dagen det blir aktuellt med en friluftsdag och jag känner mig extra motiverad så tar jag muurikkan med mig och lagar till renkött över elden. Eller så nöjer jag mig med en eld, en pinne och en hel del pinnbrödsdeg.

Så håll till godo med ett av det ljuvligaste livet har att erbjuda, fri luft och matsäck!

Pinnbröd:
8 dl vetemjöl
1 tsk salt
4 tsk bakpulver
100 g smör
3 dl filmjölk

Stoppa ned härligheten i en plastpåse i ryggsäcken. När det är dags för att grädda dem, glöden ska vara mättad orange, klipper man antingen av ena hörnet på påsen och trycker ut degen runt en pinne. Då ska den vara lös och man använder lite mindre än 8 dl mjöl. Eller så har man knådat degen hemma så pass att man utan besvär kan ta en bit deg och rulla till en längd som man sedan rullar runt en pinne.

Renkött i Muurikka:
Ta tunnskivat lättrökt renkött, lök och gärna lite svamp som du fräser i pannan tills löken mjuknat. Ät till vitt bröd, gärna  kebabbröd och toppa med färska grönsaker och en god sås.